Idag har jag liftat till en av de vackraste stränder jag någonsin skådat. Stranden heter Mile 88 beach. Det tog ungefär en halvtimme att ta sig dit då man fick vänta in någon snäll människa som kunde skjutsa en (och ja alla ni som blir oroliga nu, vi liftade väldigt många tillsammans och det är heller inga konstigheter här så det gick fint). Väl framme möttes vi av en klarblå himmel och vattnet likaså. Aldrig sett så ett så klart hav. Det var som en enorm pool. Dock var vågorna väldigt stora idag så man drabbades av en del mindre kallsupar. Vågorna här kan verkligen bli starka och det är viktigt att man har kontroll över sin simning. Havsytan ändras hela tiden och vågorna kommer alltid i olika oväntade storlekar. Dras man med en stor våg så tappar man verkligen helt kontrollen, vilket jag har drabbats av ett par gånger. Man förstår att de ännu större vågorna kan orsaka väldigt mycket skada. Samtidigt är det väldigt roligt att röra sig med vågorna och så länge man tar det lugnt så är det ett enormt vardagsnöje. Jag blir som ett barn där i när man stojjar och hoppar runt i det sköna vattnet, hehe. 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Magnus och Jona 

 

 

 

 

 

Här ser ni den fantastiska utsikt jag får dras med varje dag på jobbet:

 

 

 

 

 

 

Idag har jag varit iväg på en så kallad "Tour with Larry" tillsammans med 4 andra tjejer. Vi åkte till en otroligt fin strand cirka 30 minuter ifrån Kona. Den låg precis vid en stor golfbana med bergen som utsikt. Där snorklade jag för första gången i mitt liv. Så otroligt vackert och kul! Solen stekte på ordentligt och alla blev brända trots solkrämer och skugga. Solen här tar mycket mer än man är van vid, igår blev både jag och Ida brända trots att det var en molnig dag. Så det är jätteviktigt att smörja in sig hela tiden oavsett väder. Idag såg jag även den första regnskuren här, men den varade inte länge. Tänk vilken fantastisk höst man har! Hehe 

Igår hade jag en väldigt betydelsefull stund tillsammans med ett gäng tjejer där vi pratade om livet och Gud. I princip alla jag pratar med är öppna om att berätta om hur de tycker sig ha upplevt Gud i sina liv. Det är häftigt och inspirerande att få höra. Gud blir verkligen verklig här på något sätt. Människorna känns väldigt hoppfulla. Även det vanliga folket ute på stan upplever jag så. Det är fantastiskt att se det. Och det är så intressant att lära sig om hur livet ser ut för folk ifrån olika länder och kulturer. Jag har redan lärt mig mycket och vet att jag kommer lära mig så mycket mer.

 

Här kommer lite bilder ifrån dagens tour:

 

 

 

 

 

 

 

Idag hade jag min första jobbdag som mission builder på University of the nations. Det var lärorikt och svettigt. Jag och en annan svensk som heter Matilda var helt nya på house keeping idag så en fantastisk tjej som heter Corrie och är från Kina hjälpte oss med att hitta och få in rutinerna. Efter ett tag fick jag och Matilda istället övergå till att måla balkongräcken i princip hela dagen. Terminen på skolan har inte börjat än utan sätter igång på torsdag nästa vecka, så just nu är det väldigt lugnt och tomt på universitetet. Men nästa vecka kommer det ungefär 1000 studenter till så då blir jobbet mer ansträngande. Efter jobbet liftade vi tillsammans med stort gäng mission bilders till magic sand beach. En strand ganska nära där både volleybollplan och mindre surfingvågor var tillgängliga. Trots en molnig himmel med enstaka regndroppar så var havet helt underbart skönt och för första gången på länge så kan jag vara i utan att över huvud taget frysa. Jag som alltid är en sådan badkruka annars. Jag känner mig fortfarande sliten och konstig efter flygresan så därför ska det bli skönt med en helg nu direkt efter första arbetsdagen. Jag är väldigt tacksam för denna fantastiska omgivning som jag har här, allt känns jättebra och jag är så fascinerad av denna vackra plats som jag har fått komma till.

 

 

 

 

 

 

Jag har fått se några helt fantastiska platser idag. Den här ön är helt otroligt vacker och det känns som att man befinner sig i en enda stor film! Idag fick vi se universitetet och det var otroligt kul, där kommer vi att börja jobba imorgon. Efter en rundvisning gick vi ner till stan och lärde känna området. Vi har nära till både det centrala och stranden, dessutom är det 500 meter till McDonalds, hehe... Så stranden besökte vi självklart också och ett bröllop ägde rum strax intill. Det är ständigt varmt här, känns nästan onödigt att duscha för man är svettig direkt igen! Och det finns gott om djur överallt. Idag har jag sett både sköldpadda, papegoja, kackerlacka och ödla. Annorlunda och häftigt!

 

 

 

Dessa flaggor representerar de just nu pågående studenternas hemland, så namnet "university of the nations" talar för sig själv kan man säga! 

 

Vi har nu efter en otroligt lång dag kommit fram till den stora paradisön på Hawaii. Det första vi såg när vi kom hit var deras urfräcka flygplats. Den hade inga väggar och knappt något tak heller utan bestod av pelare och palmträd, vilket kändes typiskt hawaii direkt. När vi anlände igårkväll var vi grymt trötta men trots det blev vi gott mottagna och kände oss som en i familjen direkt. Jag delar rum med en amerikanare som heter Jeanette och jag har även fått veta att jag kommer arbeta med disk och städ de närmsta tre månaderna, härligt! Nu är det min första morgon här och idag ska vi gå på rundtur för att se området och lära oss våra arbetsuppgifter och platser. Jag lägger ut fler bilder ifrån ön efter idag. Här kommer ett par bilder ifrån flygturen och en ifrån vårt sovrumsfönster nu på morgonen: 

 

 

 

 

Igår sa jag hejdå till de som står mig närmast för att åka upp till Stockholm tillsammans med Ida. Jag spenderade min sista kväll i Sverige hos min syster Sofie och fick en knapp två timmars sömn innan det var dags att ta taxin till Arlanda. Jag vaknade med en grymt konstig känsla, blandad med ångest och nervositet, då jag insåg att det är nu som det gäller på riktigt. Jag har länge pratat och sett denna resa som en framtidsplan, men nu är det faktiskt verklighet. Känns konstigt! Så framför mig nu har jag en 24 timmars lång resa fram till mitt mål. 

Hejdå Sverige, vi ses till jul!

Aloha Hawaii!

Jag har fått några riktigt fina sista dagar hemma innan det är dags för Hawaii. Tack vänner och familj! 
Nu drar jag och Ida till Stockholm för en sista natt i Sverige fram till jul!

"Allt förmår jag genom honom som ger mig kraft"
Filipperbrevet 4:13

 

 

 

Idag var jag tillsammans med mina bästa vänner ifrån Värne på besök i Rimforsa folkhögskola. Eftersom de två söta turtorduvorna Josefin och Oscar har börjat på bibelskola där nu, dessutom fyllde Oscar 20 år så vi ville ju självklart fira honom också. Det blev en choklad- och spelkväll med choklad i mängder, och då menar jag verkligen mängder! Dessutom ligger skolan på en kulle precis vi en sjö lite avlägset från samhället men ändå inte långt ifrån. Ett fantastiskt läge helt enkelt. Det var verkligen kul att få komma dit och uppleva folkhögskolalivet för en stund. Redan på en kväll fick man uppleva vilket fantastiskt stämning det är i gänget och människorna är lätta att komma i kontakt med. Jag är sjukt sugen på att göra samma sak någon gång framöver! Jag tror att man lär sig grymt mycket och utvecklas som person där på ett helt nytt sätt. Det gick att känna hur allt är så fort - helt underbart!

 

Har varit hundvakt åt en söt liten (eller faktiskt ganska stor och stark) Zacko. Han tillhör Joakims föräldrar men då de var på semester fick jag äran att hjälpa till. Zacko är en sån där hund som jag bara kan ha sjukt mycket empati för. Han visar alltid vad han vill och är grymt envis, men han känner också alltid av känslor och söker kärlek. Jag tog med honom på en långpromenad ut i skogen. Solnedgången skymtade bland träden och inga människor fanns i sikte. Zacko var alltid 20 meter före mig med sina snabba ben, men så fort han inte kunde se mig längre stannade han och väntade in mig. Mitt där ute i skogen fanns en sjö och brygga. Direkt sprang Zacko iväg och ut på bryggan för att sedan hoppa i i vattnet. Snabbt gick det i men det var desto svårare att ta sig upp så till slut fick jag sträcka mig ner i vattnet och hjälpa honom, den busen.